Matilda Karlsson

C-uppsats i museologi, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet VT 2008:
Svenska museer och den sociala webben: Webb 2.0 som verktyg för dialog (PDF, 36 sidor, 228K)

Taggmoln med nyckelord: Dialog, museet, besökare, webben, deltagande, webb 2.0
(ordmoln från Wordle)

Sammanfattning

Museerna har genom åren långsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strävan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste åren blivit allt mer inriktat på deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska länsmuseer och centralmuseer använder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar också upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnå en högre grad av interaktion på internet. De svenska läns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig användares perspektiv. De aspekter som tas upp är huruvida texten eller funktionerna på webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet. Skillnaden mellan kontakt, interaktion och dialog ligger i vilken typ av kommunikation det handlar om och vilken typ av information som museet efterfrågar, men också i hur relationen ser ut mellan museet och besökarna: är museet auktoriteten eller inbjuder det besökaren att påverka? På de undersökta svenska museernas webbplatser finns endast ett fåtal funktioner som utnyttjar webbens möjligheter till deltagande. De flesta webbplatserna ger snarare intryck av att vara främst reklammaterial för det fysiska museet. Detta kan bero på att webben ses som ett verktyg snarare än som en del av en virtuell kultur. Exempel finns dock på utländska museer som satsat mycket på sin virtuella närvaro.

Olika sociala medier som skulle kunna användas av museer i interaktionssyfte tas också upp, främst bloggar, folksonomier och sociala nätverk. Bloggar blir allt vanligare på museer och kan användas för att till exempel visa föremål eller diskutera museets verksamhet. Besökare kan enkelt delta genom att skriva kommentarer, eller i vissa fall till och med skriva egna inlägg. Folksonomi, eller social taggning av konstverk och föremål, kan användas som navigationsverktyg på webbplatserna, vilket kan ha både för- och nackdelar beroende på vilket mål museet har med att visa sina samlingar virtuellt. Sociala nätverk, som communities av olika slag, kan för museerna vara ett sätt att nå ut till sina besökare men även till nya besökargrupper.

Allmänhetens förtroende för museerna och museernas förtroende för allmänheten är något som kan påverkas av ett "öppnare" webbarbete. Förtroende behöver dock inte vara kopplat till auktoritet, och det finns tecken som tyder på att synen på auktoritet är under förändring i och med att delaktighet och deltagande blir allt vanligare i samhället. Detta är något som museer måste förhålla sig till oavsett hur de arbetar idag, och det finns troligen många fördelar med att hänga med i utvecklingen.

Ladda ner hela uppsatsen (PDF, 36 sidor, 228K)

Om mig

C-uppsats

D-uppsats

Twitter-uppdateringar

    Följ mig på Twitter

    matilda@ritkontoret.com